SPUR-effekt på regional nivå tack vare övergripande analys
I Region Västmanland pågår förbättringsarbetet efter 2020 års genomlysning av ST-utbildningen i en verksamhet starkt präglad av Covid 19-pandemin. ”Den stora förändringen är att det finns ett fokus på ST-frågor på en övergripande nivå”, säger Ulrika Foldevi, avgående övergripande ST-studierektor.
2014 var Region Västmanland först ut i Sverige med att låta SPUR-granska ST-läkarnas utbildning ur ett regionperspektiv. Utöver att granska samtliga ST-utbildande kliniker och vårdcentraler lades även förvaltningsledningen under luppen för att få en helhetsbild av hur utbildningen bedrevs och organiserades.
Under 2019 och början av 2020 var det dags igen, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om att extern granskning bör göras var femte år. Men när resultatet av den övergripande analysen lämnades över av Lipus i april ifjol var Covid 19-pandemin ett faktum.
– Covid gjorde och gör givetvis att det blir ett perspektiv på utbildningsfrågan, där annat tillfälligt blir viktigare. Men trots detta arbetas det mycket med resultatet av SPUR-granskningarna både regionalt och på lokal nivå, beroende på hur mycket verksamheterna påverkas av pandemin, säger Ulrika Foldevi som har varit spindeln i nätet för det kvalitetsarbete som involverar hälso- och sjukvårdsledning, regionledning, verksamhetschefer och studierektorer.
– SPUR är ett bra sätt att få koll på hur ST fungerar i regionen.
Lyfter utbildningsfrågornas värde
Den övergripande analysen, som baseras på SPUR-granskningarna av 51 kliniker och vårdcentraler, analyser av dokument samt intervjuer med ansvariga nyckelpersoner i organisationen, ska besvara frågan om regionen skapar förutsättningar för att ST ska kunna genomföras med hög och jämn kvalitet.
– Vi fick en viss effekt efter 2014 och nu kom utbildningsfrågan upp på ytan igen. SPUR är ett bra sätt att få koll på hur ST fungerar i regionen, identifierar vilka problem som finns i organisationen och hjälper till att lyfta utbildningsfrågornas värde i en verksamhet som annars handlar mycket om vårdproduktion.
2020 års rapport påvisade att Region Västmanland strukturellt erbjuder bra förutsättningar för ST, men konstaterade att kvaliteten varierar mellan de utbildande enheterna. Rapporten ringade in fem förbättringsområden och gav konkreta rekommendationer på hur kvalitetsarbetet kunde gå framåt. En handlingsplan togs fram, arbetsgrupper tillsattes och efter semestrarna kunde arbetet börja.
Individuella utbildningsprogram saknades
Ett förbättringsområde var uppföljningen av utbildningskvaliteten, där det saknades systematik för hur regionen följer upp och åtgärdar identifierade brister. Ett annat område var ST-läkarnas individuella utbildningsprogram, som på en del håll saknades.
– Vi vill att uppföljningen ska vara mer ihopkopplad med den övriga verksamhetsuppföljningen och ingå i den regelbundna rapporteringen, vilket legitimerar utbildningen som en del av produktionen och något man inte kan bortprioritera, säger Ulrika Foldevi som fått gehör hos hälso- och sjukvårdsledningen för frågan.
Vad gäller de individuella utbildningsprogrammen har regionen tagit fram en central mall, medan man på enhetsnivå kunde påbörja förbättringsarbetet i takt emot de lokala SPUR-rapporterna och tagit fram utbildningsplaner där det saknades.
– SPUR-effekterna i de lokala verksamheterna är bra, rapporterna ger både morot och piska att förbättra ST.
– Med en övergripande analys kan vi dela med oss av kunskaper inom organisationen, om en klinik har lyckats med något kan alla göra det.
Arbetar långsiktigt med SPUR
Resultatet av SPUR-granskningarna och den övergripande analysen ligger till grund för en femårsplan som sträcker sig fram till nästa granskningstillfälle, 2024. Under perioden ska man både på regional och lokal nivå arbeta med samtliga rekommendationer som tas upp i analysen och i de enskilda rapporterna.
– Om man jobbar med ST-frågor innebär det en konstant anpassning. Vården förändras, det kommer nya föreskrifter och man kommer aldrig riktigt i mål. För att komma vidare måste man hela tiden sätta upp delmål. Med en övergripande analys kan vi dela med oss av kunskaper inom organisationen, om en klinik har lyckats med något kan alla göra det, säger Ulrika Foldevi som efter fyra år som övergripande studierektor nu går vidare till andra uppgifter i regionen.
– Jag fick ingen överlämning när jag började som övergripande studierektor, men nu har jag ett komplett Excel-ark med ett årshjul och en ’roadmap’ som bygger på SPUR-granskningarna, den övergripande analysen och vår handlingsplan. Jag har kommit dit jag ville, och kan göra en bra överlämning till min efterträdare, avslutar hon.