Diagnostik och behandling av ben- och fotsår

1. Målgrupp

Nivå

ST-läkare

Specialitet

Hud- och könssjukdomar

2. Behovsbeskrivning

Förbättrad diagnostik och behandling av patienter med ben- och fotsår. Bensår och fotsår är vanligt förekommande och beräknas drabba 1-2 % av befolkningen någon gång under livet.(1) Förekomsten av bensår i EU beräknas till 0.12-0,32% och andelen drabbade stiger med ökad ålder. Denna patientgrupp har en försämrad livskvalité och är resurskrävande p.g.a. frekventa såromläggningar, 2-3 gånger per vecka, och långa läkningstider, ofta flera månader. Kostnaden enbart för venösa bensår, där recidivrisken är stor, uppskattas till ca 950 miljoner kronor årligen i Sverige. Vid förbättrad diagnostik har man visat att man kan minska kostnaden per patient från ca 38 000 kr (2009) till 20 500 kr (2012) genom att förkorta läkningstiden.

Svårläkta ben/fotsår definieras som alla sår nedanför knäleden som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor, oavsett etiologi. I flertalet fall har bensåren en cirkulatorisk genes, venös- eller arteriell-insufficiens, som i många fall kan åtgärdas med kirurgi. För att framgångsrikt behandla bensåren och för att förhindra recidiv krävs att orsaken till såret åtgärdas. Optimal behandling av bensårspatienter kräver därför ofta en multidisciplinär handläggning. Det är således av största vikt att blivande specialister i dermatologi och venereologi och i allmänmedicin har gedigen kunskap kring diagnostik och behandling av ben- och fotsår främst för att minska patientens lidande och förhindra recidiv men också för att minimera utgifter.

Inom den nya kunskapsorganisationen berör hela fyra personcentrerade sammanhållna  vårdförlopp ben- och fotsår: (”Kristisk benischemi”, ”Varicer och venösa bensår”, ”Diabetes med hög risk för fotsår”, ”Svårläkta sår”). Samtliga fyra vårdförlopp kommer beröras under kursen. I vårdförloppet Svårläkta Sår definieras tydligt dermatologens ansvar och handläggning kring atypiska sår. Eftersom atypiska sår är till stor del en uteslutningsdiagnos krävs kunskap att diagnostisera de vanligare diagnoserna venösa, arteriella och diabetes såren. Detta belyses särskilt under kursen.

Referenser

Publicerade kunskapsstöd | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)

Nationellt vårdprogram för Svårläkta sår 2023

SBU rapport nr 226 2014: SBU-rapport Svårläkta sår hos äldre – prevention och behandling

Martinengo, L., Olsson, M., Bajpai, R., Soljak, M., Upton, Z., Schmidtchen, A., Car, J., & Järbrink, K. (2019). Prevalence of chronic wounds in the general population: systematic review and meta[1]analysis of observational studies. Annals of epidemiology, 29, 8–15.

Öien, R. F., Forssell, H., & Ragnarson Tennvall, G. (2016). Cost consequences due to reduced ulcer healing times – analyses based on the Swedish Registry of Ulcer Treatment. International wound journal, 13(5), 957–962

Nelzén O. patient with chronic leg ulcers: Aspects of epidemiology, aetiology, clinicla history, prognosis and choice of treatment. Comprehensive Summeries of Uppsala dissertations from the Faculty of Medicine 664. Uppsala:Acta Universitatis Upsaliensis Thesis; 1997.

Nelzén O. Leg Ulcers: Economic Aspects. Phelbology 2000; 15.110-4.

Forssgren A, Nelzén O. Changes in the aetiologigal spectrum of leg ulcers after a broad-scale intervention in a defined geografical population in Sweden. Eur J Vasc Endovasc Surg 2012;44:498-503.

Lindholm C, Bjellerup M, Christensen M, Zederfeld B: Quality of life in chronic leg ulcer patients. Acta Dermatology Venereal 1993, 73: 440–444.

Herber, O.R., Schnepp, W. & Rieger, M.A. A systematic review on the impact of leg ulceration on patients’ quality of life. Health Qual Life Outcomes 5, 44 (2007). https://doi.org/10.1186/1477-7525-5-44;

3. Kursens mål - förväntat resultat

Övergripande mål

Förbättrad diagnostik och behandling och nationell jämlik vård av patienter med ben- och fotsår.

Resultat för deltagaren

Efter genomgången kurs ska läkaren med hjälp av enkla metoder kunna behärska diagnostik av arteriell och venös insufficiens. Vidare bedöma om ytterligare utredning är indicerad vid mer komplicerade fall. Upprätta adekvat behandlingsplan med korrekt kompression, förbandsval och smärtlindring. Samt förmedla praktisk genomförbar behandlingsplan till omvårdnadspersonal. Kursdeltagaren skall även ha kunskap om preventiva åtgärder för att förhindra sår och förstå vikten av teamarbete kring sårpatienter.

Efter genomgången kurs ska läkaren kunna diagnostisera diabetesfotsår och remittera till rätt instans både i primärvård och specialistsjukvård för utredning, behandling och prevention.

Efter genomgången kurs ska läkaren kunna diagniostisera och korrekt handlägga atypiska sår.

Resultat för patient och samhället

Ökad kvalitet i omhändertagandet av bensårspatienter med förbättrad diagnostik och optimerad handläggning av övriga därtill relaterade tillstånd. Bättre planering av preventiva åtgärder efter läkning. Därav optimerad behandling med fler läkta bensår och färre recidiv. Jämlik och personcentrerad vård för patientgruppen.

Delmål för ST angivna av kursgivare

2015:8 delmål c8

2021:8 delmål STc8

4. Program

Schema

Tre dagar med föreläsningar, praktiska moment, falldiskussioner i grupp och interaktvia patientfall.

Bifogad fil

https://kursverktyg.lipus.se/app/uploads/2024/06/preliminart-schema-ben-och-fotsar-2024.docx

Referenser

Nationellt vårdprogram för Svårläkta sår

Sårwebben

RiksSår (www.rikssar.se)

Lindholm, C. (2018). Sår (4 [rev., uppdat. och utök.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.ISBN 9789144116013

Isoherranen K, O’Brien JJ, Barker J, Dissemond J, Hafner J, Jemec GBE, et al. Atypical wounds. Best clinical practice and challenges. J Wound Care. 2019 Jun 1;28(Sup6):S1-S92. doi: 10.12968/jowc.2019.28.Sup6.S1. PMID: 31169055.

Svårläkta sår hos äldre – prevention och behandling. En systematisk litteraturöversikt. ISBN 978-91-85413-67-6, SBU rapport nr 226 2014: SBU-rapport Svårläkta sår hos äldre – prevention och behandling.

Nelzén O. patient with chronic leg ulcers: Aspects of epidemiology, aetiology, clinical history, prognosis and choice of treatment. Comprehensive Summeries of Uppsala dissertations from the Faculty of Medicine 664. Uppsala:Acta Universitatis Upsaliensis Thesis; 1997.

Nelzén O. Leg Ulcers: Economic Aspects. Phelbology 2000; 15.110-4.

Forssgren A, Nelzén O. Changes in the aetiologigal spectrum of leg ulcers after a broad-scale intervention in a defined geografical population in Sweden. Eur J Vasc Endovasc Surg 2012;44:498-503.

Lindholm C, Bjellerup M, Christensen M, Zederfeld B: Quality of life in chronic leg ulcer patients. Acta Dermatology Venereal 1993, 73: 440–444.

Herber, O.R., Schnepp, W. & Rieger, M.A. A systematic review on the impact of leg ulceration on patients’ quality of life. Health Qual Life Outcomes 5, 44 (2007). https://doi.org/10.1186/1477-7525-5-44;

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Svårläkta sår

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Venös sjukdom i benen – varicer och venösa ensår

Nationellt vårdprogram för venös sjukdom i benen – varicer och venösa bensår

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Kritisk benischemi

Diabetes med hög risk för fotsår

Jämställdhet och likabehandling

Bensår av olika genes drabbar både män och kvinnor. Handläggningen är den samma oavsett könstillhörighet.

5. Metodik

Pedagogisk metod

Kursen är i form av föreläsningar, workshops (ankeltrycksmätning, genomgång av förbandsmaterial och kompressionsbehandling) , interaktiva patientfall (Menti), grupparbeten med  falldiskussioner (utredning, diagnostik, differentialdiagnostik, och behandling). Kursen avslutas med interaktiva fallpresentationer med muntligt förhör.

Kursmaterial

Digitala kompendier dela ut innan kursen och finns även att tillgå efter kursen avslutats. Kompletterande material ges även under kursen.

Förberedelser

Bekanta er med ämnet genom att besöka Sårwebben samt läsa Nationellt vårdprogram Svårläkta sår (nås via Sårwebben nyheter eller via SKR- se referenslista). Fundera på hur sår omhäntertas på eran mottagning och i erat upptagningsområde för att identifiera ev gap som behöver arbetas med. Inga obligatoriska förberedelser.

Kunskapskontroll

Kursen avslutas med patientfall där kursdeltagarna deltager interaktivt, ”muntligt förhör”.

Kompetensstöd efter avslutad kurs

Efter genomgången kurs kommer nätverket mellan blivande specialister i dermatologi-venereologi och specialister med specialintresse att förankras. SSDVs bensårsgrupp kommer att lyftas fram som en viktig intressegrupp som verkar för att öka och sprida kunskapen kring svårläkta sår och är med och tar fram och implementerar nationella behandlings-rekommendationer. Vikten av att upprätta nätverk och kommunikationskanaler med omvårdnadspersonal i den egna regionen kommer att belysas.

Kompetensöverföring

Föreläsningskompendier från utbildningen samt nationella vårdförlopp och vårdprogram kan användas i syfte att föra kunskaperna vidare på den egna kliniken till kollegor och omvårdnadspersonal samt till övriga vårdgivare som arbetar i nära samarbete kring patienter med svårläkta bensår (tex kärlkirurgen, infektion och primärvården).

6. Utvärdering

Lipus utvärdering

Alla deltagare besvarar Lipus utvärderingsblankett med synpunkter på föreläsare och innehåll. Utvärderingarna diskuteras av kursledare samt kurssekreterare. Därefter tas beslut om justeringar och ändringar i schemat. Återkoppling till föreläsare via email.

Planering

Tidigare kursutvärdering från 2019 och 2021 beskriver önskemål om mer interaktiva fall samt genomgång av förbandsmaterial. 2021 års kurs hölls digital och därmed vissa begränsningar av genomgång av förbandsmaterial. Man önskar även korta ner avsnittet om diabetesfotsår samt utöka avsnittet om atypiska sår. 2022 års utvärdering påtalade ytterligare önskemål om nedkortning av diabetesfoten samt utökad föreläsning om atypiska sår. Kursen kommer planeras utefter dessa önskemål.

Tidigare Lipus-certifiering

Diagnostik och behandling av ben- och fotsår

Lipusnr: 20220115,  2022 11/30-2/12 Skaraborgs Sjukhus

Lipusnr: 20200115, 2021 21-23/4, Skaraborgs Sjukhus

Lipusnr: 20190049, 2019 2-4/10, Skaraborgs Sjukhus

7. Praktisk information

Kurstillfällen

Startdatum: 27 november 2024
Slutdatum: 29 november 2024
Sista anmälningsdatum: 15 oktober 2024
Kursplats: Skövde, Karstorp Konferenscenter

Kursortens län

Västra Götalands län

Antal deltagare

30

Språk

svenska

Avgift

Kursavgift 7500kr (exkl.moms) inklusive fika, lunch och kursmiddag (dag 2).

Kringkostnader

Resa, logi och övriga kostnader bekostas av kursdeltagare.

Anmälningsförfarande och krav för deltagande

Anmälan sker elektroniskt via SSDVs hemsida http://www.ssdv.se från och med 18/6. Antalet utförda tjänstgöringsmånader och återstående tjänstgöringsmånader av ST-tjänst vid kursstart skall intygas av handledare och detta avgör prioritering för antagande till kursen. För deltagande i kursen krävs verksamhetschefs/huvudmans godkännande.

Länk till webbsida för anmälan

https://www.ssdv.se

Antagningsförfarande och bekräftelse

Antagningsbesked utsändes ca två veckor efter sista anmälningsdag och deltagaravgift skall då betalas med hjälp av faktura som kommer att skickas ut till antagna deltagare.

Anmälan är bindande.

Kontaktperson

Sekreterare Sofia Wigertz Schönborg, Hudkliniken Skaraborgs Sjukhus, 541 85 Skövde,

0500 432149

sofia.schonborg_wigertz@vgregion.se

Kursintyg

Intyg i enlighet med målbeskrivningen för specialisttjänstgöring avseende delmål.

8. Kursansvariga

Initiativtagare

SSDV, Hudkliniken SkaS (Skaraborgs Sjukhus)

Ansvarig för innehåll

Alexandra Forssgren, Överläkare och Specialist Dermatovenereologi, Hudkliniken SkaS

Madeleine Ryndel, ST-läkare, Hudkliniken SkaS

Lill-Marie Persson, Överläkare och Specialist i Dermatovenereologi

Olle Nelzén, kärlkirurg, Docent, Disputerad inom epidemiologi och etiologi av Bensår

Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig

Alexandra Forssgren, Överläkare och Processchef Hudkliniken Skaraborgs Sjukhus Skövde.

Forskning inom epidemiologi och etiologi av bensår (3 publicerade vetenskapliga artiklar). Ansvarig för Trycksårsteam, Diabetesfotteam, Bensårsmottagning samt såransvarig dermatolog på Sårcentrum Skaraborgs Sjukhus.

Del av nationell arbetsgrupp (NAG) för Personcentrerat Vårdförlopp Svårläkta Sår samt Nationellt Vårdprogram Svårläkta sår.

En av två författare kapitlet Svårläkta sår i Läkemedelsboken (inlämnat för snar publikation).

Del av implementeringsgrupp Personcentrerat Vårdförlopp Kritisk Benischemi i VGR samt lokalt på Skaraborgs Sjukhus

Kursadministration

Madeleine Ryndel,  Överläkare, Hudkliniken Skaraborgs Sjukhus

Övriga samarbetspartners

Sekreterare Sofia Wigertz Schönborg, Hudkliniken SkaS

Målgruppsrepresentant

Ingen utöver ovanstående.

9. Finansiering

Vem/vilka finansierar?

Deltagaravgifter

Skaraborgs Sjukhus (Hudkliniken)

Kringarrangemang

Nej

Sponsorers närvaro

Nej

Jävsförhållande

Inga kända jävsförhållanden