Hoppa till innehåll

Grundkurs Allergen Immunterapi

Genrebild som symboliserar kursen

Kort om kursen Grundkurs Allergen Immunterapi

Kursen ges av: Svensk Förening För Allergologi SFFA och anmälan görs till kursgivaren.
Nivå: Specialistläkare (fortbildning), ST-läkare
Specialiteter:
Övriga yrkesroller: Sjuksköterska
Avgift: 4000 SEK för deltagande i kursen med föreläsare, lokal och måltider (fika förmiddag och eftermiddag samt lättare lunch).
Kringkostnader: Resor och boende tillkommer och betalas av deltagaren. 

Studieform: På plats
Språk: Svenska
Kursnummer: 20240137
Län: Västra Götalands län

Kurstillfälle

Kursdatum: 27-28 januari 2025
Kursplats: Grundkurs Allergen Immunterapi.
Sista anmälningsdatum: 20 december 2024 (26 dagar kvar)

Anmäl dig hos kursarrangören

För frågor och anmälan till kursen hänvisas till respektive kursgivare. Läs mer under ”praktisk information”.


1. Målgrupp

Nivå

ST-läkare, Specialistläkare (fortbildning)

Specialitet

Barn- och ungdomsmedicin, Allergologi, Barn- och ungdomsallergologi, Allmänmedicin, Lungsjukdomar, Öron-, näs- och halssjukdomar

Andra yrken

Sjuksköterska

Ytterligare information

Utbildningen riktar sig till läkare och sjuksköterskor som i sitt kliniska arbete regelbundet kommer i kontakt med patienter med allergisk sjukdom och allergen immunterapi. Kursen lämpar sig för läkare och sjuksköterskor som ämnar arbeta med sublingual och/eller subcutan allergen immunterapi (SLIT och/eller SCIT).

2. Behovsbeskrivning

Allergisjukdom har under de senaste decennierna blivit en av de vanligaste folksjukdomarna. Till exempel drabbar allergisk rinit orsakad av pollen 5-20 procent av barn och unga vuxna, motsvarande siffror för djurallergi är 5-10 procent, astma förekommer hos 6-10 procent av befolkningen, varje år dör 2-3 personer av anafylaxi efter bi- eller getingstick (1, 2). Födoämnesallergi är vanligt hos barn men kan också kvarstå i vuxen ålder (3). Utbildningen belyser samspelet mellan astma och olika allergier samt olika behandlingsalternativ av allergisjukdomar såsom astma, pollenallergi och anafylaxi. Utbildningens fokus är allergen immunterapi (AIT) som är ett alternativ när besvär upplevs trots symtomatisk behandling. AIT behandlar den bakomliggande orsaken till allergi (4-6). För att behandlingen ska vara effektiv och så riskfri som möjligt krävs specialkunskaper, erfarenhet, säkra rutiner och god kännedom om komplikationer som kan uppkomma vid behandlingen (4, 7).

  1. Miljöhälsorapport 2017, Artikelnummer: 02096-2016, Folkhälsomyndigheten, 2017
  2. Miljöhälsorapport 2021, Artikelnummer: 20010, Folkhälsomyndigheten, 2021
  3. Allergi och astma hos barn. Red. Hedlin G, Wennergren G, Alm J. Studentlitteratur 2014
  4. Allergen immunterapi/AIT – Rekommendationer för läkare och sjuksköterskor, Svenska Föreningen för allergologi, 2019, http://www.sffa.nu/wp-content/uploads/2019/08/Riktlinjer-AIT-2019.pdf
  5. EAACI guidelines on allergen immunotherapy: Prevention of allergy, Halken et al. , Pediatr Allergy and Immunol, 2017,28 (8), 728-745.
  6. Allergen immunotherapy for the prevention of allergy: A systematic review and meta-analysis. Kristiansen M et al., Pediatr Allergy and Immunol. 2017, 28 (1) 18-29.
  7. EAACI Guidelines on Allergen Immunotherapy: Allergic rhinoconjunctivitis. Roberts G. et al. Allergy. 2018;73(4):765-798.

3. Kursens mål - förväntat resultat

Övergripande mål

Kursens övergripande mål är att ge kunskap om Allergen Immunterapi och dess utförande, både som sublingual och subkutan immunterapi, för hela behandlingsteamet. Kursen har också som mål att ge grundläggande kunskap om allergi och astma, samt kunskap att omhänderta patienter med anafylaktiska reaktioner.

Resultat för deltagaren

Deltagaren ska kunna:
• Beskriva symtom och viktigaste behandlingsmetoder för de olika allergiska sjukdomarna, särskilt allergisk rinit.
• Redogöra för indikationer och kontraindikationer för Allergen Immunterapi
• Utföra uppstart och uppföljning av Sublingual allergen immunterapi
• Redogöra för uppstart, upptrappning och underhållsbehandling med Subkutan allergen immunterapi i praktiken
• Ge exempel på hur man anpassar behandlingen för att förebygga biverkningar och akuta reaktioner
• Identifiera tecken till anafylaktisk reaktion och redogöra för initial behandling
• Vägleda patienter i fråga om följsamhet och försiktighetsåtgärder under pågående allergen immunterapi
• Beskriva lämplig organisation av Allergen Immunterapi mottagning med arbete i team med läkare och sjuksköterska
• Dokumentera pågående Allergen Immunterapi
• Ge exempel på effekter av Allergen Immunterapi och hur behandlingen kan utvärderas

Resultat för patient och samhället

Utbildningen bör säkerställa att patienter med allergisk sjukdom diagnostiseras och behandlas enligt rådande riktlinjer. Idag erbjuds inte alla som uppfyller indikationen för AIT behandling, det betyder att många patienter lider och har en försämrad livskvalitet och nedsatt prestationsförmåga som skulle kunna må och prestera mycket bättre. Tillgången på behandlingen är också ojämlikt fördelad i landet. Behandling med AIT kan ge upphov till biverkningar och i värsta fall anafylaktisk reaktion och det är avgörande att de vårdgivare som erbjuder behandlingen har kunskap om hur man genomför behandlingen på ett patientsäkert sätt. 

För verksamheter som bedriver SLIT och SCIT bör kursen leda till en kunskapsbaserad behandling med säkra rutiner. Kunskap om AIT inom vården är en förutsättning för jämlik, effektiv och säker behandling vid allergi. 

Delmål för ST angivna av kursgivare

SOSFS 2015:8

För alla specialiteter: b3 = Läkemedel (kursivt är de delar som kursen berör)

  • kunna anpassa läkemedelsbehandlingen efter patientens ålder, kön, vikt, njur- och leverfunktion samt eventuell samsjuklighet och övrig medicinering
  • kunna bedöma risker för interaktioner och biverkningar vid läkemedelsbehandling
  • kunna samarbeta med patienter och närstående för att uppnå följsamhet till läkemedelsbehandlingen
  • kunna samverka med andra aktörer i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling
  • kunna kritiskt granska och värdera information om läkemedel
  • uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekter av läkemedelsbehandling

Specifika delmål:
Barn- och ungdomsallergologi:

  • c5 (Utredning och behandling av allergisk rinokonjunktivit och astma)
  • c6 (akuta allergiska reaktioner, anafylaxi)
  • c10 (Allergen Immunterapi)

Allergologi:

  • c3 (Utredning och behandling av rinit)
  • c5 (Akuta allergiska reaktioner, anafylaxi)
  • c10 (Allergen Immunterapi)
  • c11 (prevention och rådgivning vid allergiska tillstånd)

Allmänmedicin:

  • c4 (Utredning och behandling av patienter i alla åldrar med vanliga folksjukdomar – allergi och astma är folksjukdomar)
  • c5 (initalt bedöma och remittera vård utöver – Anafylaxi och SCIT som ges av allergologer)

Barn- och ungdomsmedicin:

  • c2 (Handläggning basala och akuta tillstånd, allergi och astma vanligaste kroniska sjukdomen hos barn, akuta allergiska reaktioner och anafylaxi)
  • c4 (Allergologi)

Lungsjukdomar:

  • c2 (Vanliga och allvarliga tillstånd, Allergi är en folksjukdom, Anafylaxi allvarligt)
  • c6 (Luftvägsallergi)

Öron-, näs- och halssjukdomar:

  • c1 (Vanliga och basala sjukdomar, akuta tillstånd, Allergisk rinit är vanligt och anafylaxi akut)
  • c6 (Utredning och behandling av allergologiska tillstånd

 

HSLF-FS 2021:8

Specifika delmål:
Barn- och ungdomsallergologi:

  • STc5 (Utredning och behandling av allergisk rinokonjunktivit och astma)
  • STc6 (akuta allergiska reaktioner, anafylaxi)
  • STc10 (Allergen Immunterapi)

Allergologi:

  • STc3 (Utredning och behandling av rinit)
  • STc5 (Akuta allergiska reaktioner, anafylaxi)
  • STc10 (Allergen Immunterapi)
  • STc11 (prevention och rådgivning vid allergiska tillstånd)

Allmänmedicin:

  • STc4 (Utredning och behandling av patienter i alla åldrar med vanliga folksjukdomar – allergi och astma är folksjukdomar)
  • STc5 (initialt bedöma och remittera vård utöver – Anafylaxi och SCIT som ges av allergologer)

Barn- och ungdomsmedicin:

  • STc2 (Handläggning basala och akuta tillstånd, allergi och astma vanligaste kroniska sjukdomen hos barn, akuta allergiska reaktioner och anafylaxi)
  • STc4 (Allergologi)

Lungsjukdomar:

  • STc2 (Vanliga och allvarliga tillstånd, Allergi är en folksjukdom, Anafylaxi allvarligt)
  • STc6 (Luftvägsallergi)

Öron-, näs- och halssjukdomar:

  • STc1 (Vanliga och basala sjukdomar, akuta tillstånd, Allergisk rinit är vanligt och anafylaxi akut)
  • STc6 (Utredning och behandling av allergologiska tillstånd

4. Program

Schema

Under utbildningsdagarna betonas vikten av vårdteam (läkare och sjuksköterska) vid planering och arbete vid AIT och det är därför viktigt att båda dessa yrkesgrupper finns representerade bland deltagarna. Vidare betonas att samarbetet med patienten och närstående liksom hur man presenterar medicinsk information och lär patient och närstående om sjukdomen och behandlingen på ett adekvat sätt (t ex att känna igen tecken på allergiska reaktioner). Detta är en förutsättning för en patientsäker och effektiv behandling.

Utbildningen berör vikten av att identifiera de etiska problem som kan uppträda i relation till behandlingen och hur dessa kan analyseras på ett strukturerat sätt för att kunna fatta ett balanserat medicinskt-etiskt beslut t ex för vem behandlingen kan bli aktuell. Vidare poängteras vikten av att bemöta människor som individer och med respekt och hur man kan anpassa behandlingen för att passa olika individer.

Utbildningen fokuserar på AIT där såväl SCIT som SLIT utgör en central läkemedelsbehandling för både barn- och vuxenallergologer.

Urtikaria kan vara en del i en akut allergisk reaktion och det är viktigt att kunna diagnosticera och behandla denna samt ha kunskap om dess uppkomstmekanismer.

Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om allergen samt ha kännedom om rekombinanta allergen och haptenmekanismer. Detta är centralt för att förstå uppkomstmekanismen av IgE-medierad allergi och den aktuella behandlingens verkningsmekanismer och att man har utvärderat detta innan behandlingen påbörjas.

När AIT ges, framför allt till barn är det viktigt att veta hur detta ska hanteras i förhållande till vanliga vaccinationer som också påverkar immunsvaret hos individen. Detta är nödvändigt för att kunna ge AIT på ett säkert sätt men också för att inte påverka vaccinsvar generellt. Dessa frågor kommer adresseras under kursens föreläsningar.

Dag 1
09.30-10.00     Registrering, kaffe och smörgås

10.00-10.15     Välkomna och deltagarpresentationer

10.15-11.00     Allergiska sjukdomar – en översikt (Emma Goksör)

11.00-11.50     Allergisk rinit – diagnostik och behandlingsriktlinjer (Monica Arvidsson)

11.50- 12.00   Bensträckare

12.00- 12.30    Allergen immunterapi – Historik och kort teoretisk bakgrund (Teet Pullerits)

12.30-13.30     Lunch

13.30 –14.15   Allergen immunterapi -Immunologi (Teet Pullerits)

14.15-15.00     Allergen immunterapi i injektionsform (SCIT)+tablettform (SLIT), TEORI (Emma Goksör)

15.00-15.30     Kaffe och förflyttning till grupprum

15.30-16.30     Grupparbete (Emma Goksör, Teet Pullerits, Emma Goksör)

16.30-16.45     Bensträckare och förflyttning

16.45-17.30     Återsamling + Diskussion + Take Home

Dag 2
08.00-08.15     Gårdagens Take home och dagens agenda

08.15 – 09.00   Allergen immunterapi i injektionsform (SCIT) – PRAKTIK (Sara Sandberg, Emma Goksör)

09.00 – 09.30 Allergen immunterapi i tablettform (SLIT)    – PRAKTIK (Sara Sandberg, Emma Goksör)

9.30 – 10.00    Kaffe

10.00 -10.30    Allergen Immunterapi – kontraindikationer – biverkningar – observandum (Emma Goksör)

10.30 – 12.00   Gruppövning SCIT – SLIT – behandlingsupplägg samt praktiska övningar (Emma Goksör, Sara Sandberg, Teet Pullerits, Monica Arvidsson)

12.00-12.45     Lunch

12.45- 13.25    Anafylaxi och allergiska reaktioner (Harpa Kristinsdottir)

13.30 – 14.20  Astma – diagnostik och behandlingsriktlinjer (Monica Arvidsson)

14-20- 14.30    Bensträckare

14.30-15.00     Insektsallergi – diagnostik och behandlingsriktlinjer (Teet Pullerits)

15.00-15.30     Kaffe, Sammanfattning, Intyg, Avslutning

Föreläsare:

Emma Goksör, Överläkare Barn- och ungdomsmedicin samt Barnallergologi, Docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet

Harpa Kristinsdottir, Specialistläkare Barn- och ungdomsmedicin samt Barnallergologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sara Sandberg, Specialistsjuksköterska Barn- och ungdomsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Teet Pullerits, Överläkare Allergologi, Universitetslektor,  Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet

Monica Arvidsson Överläkare Allergologi Medicine doktor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Referenser

  1. Nationella riktlinjer: Allergen immunterapi/AIT, Rekommendationer för läkare och sjuksköterskor, Revidering av tidigare rekommendationer från år 2009, Sammanställda på uppdrag av Svenska Föreningen för Allergologi 2019, https://www.sffa.nu/wp-content/uploads/2019/08/Riktlinjer-AIT-2019.pdf  
  2. Nationella riktlinjer: Riktlinje Allergisk rhinokonjunktivit. Revidering 2022. Riktlinjer Allergi och Astma – Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin, https://aol.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/sites/24/2024/09/Allergisk-rinokonjunktivit.pdf 
  3. Astma hos barn och vuxna, behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket 2023. https://www.lakemedelsverket.se/495c0d/globalassets/dokument/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/behandlingsrekommendation/behandlingsrekommendation_astma.pdf
  4. Internationella riktlinjer: GINA Main Report, Global Strategy for Asthma Management and Prevention www.ginasthma.org/2024-report/
  5. Asher, M.I., et al., Worldwide time trends in the prevalence of symptoms of asthma, allergic rhinoconjunctivitis, and eczema in childhood: ISAAC Phases One and Three repeatmulticountry cross-sectional surveys. Lancet, 2006. 368(9537): p. 733-43.
  6. Strachan, D.P., et al., Worldwide time trends in prevalence of symptoms of
    rhinoconjunctivitis in children: Global Asthma Network Phase I. Pediatr Allergy Immunol,
    2022. 33(1): p. e13656.
  7. Bousquet, J., et al., Next-generation Allergic Rhinitis and Its Impact on Asthma (ARIA)
    guidelines for allergic rhinitis based on Grading of Recommendations Assessment,
    Development and Evaluation (GRADE) and real-world evidence. J Allergy Clin Immunol, 2020.
    145(1): p. 70-80 e3.
  8. WHO Position Paper. Allergen immunotherapy: therapeutic vaccines for
    allergic diseases. Allergy. 1998;53(s44):1-42.
  9. Burks AW, Calderon MA, Casale T, Cox L, Demoly P, Jutel M, et al. Update
    on allergy immunotherapy: American Academy of Allergy, Asthma &
    Immunology/European Academy of Allergy and Clinical
    Immunology/PRACTALL consensus report. J Allergy Clin Immunol.
    2013;131(5):1288-96 e3.
  10. Jutel M, Agache I, Bonini S, Burks AW, Calderon M, Canonica W, et al.
    International consensus on allergy immunotherapy. J Allergy Clin Immunol.
    2015;136(3):556-68.
  11. Jutel M, Agache I, Bonini S, Burks AW, Calderon M, Canonica W, et al.
    International Consensus on Allergen Immunotherapy II: Mechanisms,
    standardization, and pharmacoeconomics. J Allergy Clin Immunol.
    2016;137(2):358-68.
  12. Halken S, Larenas-Linnemann D, Roberts G, Calderon MA, Angier E, Pfaar O,
    et al. EAACI guidelines on allergen immunotherapy: Prevention of allergy.
    Pediatr Allergy Immunol. 2017;28(8):728-45.
  13. Muraro A, Roberts G, Halken S, Agache I, Angier E, Fernandez-Rivas M, et al.
    EAACI guidelines on allergen immunotherapy: Executive statement. Allergy.
    2018;73(4):739-43.
  14. Sturm GJ, Varga EM, Roberts G, Mosbech H, Bilo MB, Akdis CA, et al. EAACI
    guidelines on allergen immunotherapy: Hymenoptera venom allergy. Allergy.
    2018;73(4):744-64.
  15. Roberts G, Pfaar O, Akdis CA, Ansotegui IJ, Durham SR, Gerth van Wijk R, et
    al. EAACI Guidelines on Allergen Immunotherapy: Allergic rhinoconjunctivitis.
    Allergy. 2018;73(4):765-98.
  16. Pajno GB, Fernandez-Rivas M, Arasi S, Roberts G, Akdis CA, Alvaro-Lozano
    M, et al. EAACI Guidelines on allergen immunotherapy: IgE-mediated food
    allergy. Allergy. 2018;73(4):799-815.

Jämställdhet och likabehandling

Tillgången på AIT är idag ojämlik över landet och även fördelningen av kompetens i ämnet bland vårdpersonal över landet är ojämlik. Kursen ges för att verka för att fler läkare och sjuksköterskor skall få kompetens inom området, så att fler patienter kan få tillgång till vård och en kompetent bedömning. På så vis verkar kursen för ökad jämlikhet och tillgänglighet. Kursen berör vård av både vuxna och barn och vänder sig till både barnläkare och vuxenläkare.

Utbildningen berör vikten av att identifiera de etiska problem som kan uppträda i relation till behandlingen och hur dessa kan analyseras på ett strukturerat sätt för att kunna fatta ett balanserat medicinskt-etiskt beslut t ex för vem behandlingen kan bli aktuell. Vidare poängteras vikten av att bemöta människor som individer och med respekt och hur man kan anpassa behandlingen för att passa olika individer.

Tillfrågande av föreläsare sker i första hand baserat på expertis, men i fall där val finns att göra försöker kursledningen tillse en jämn könsfördelning. Kursdeltagande sker genom turordning.

5. Metodik

Pedagogisk metod

Stora delar av kursen baseras på föreläsningar, med möjlighet till diskussion och frågor. Praktiska moment förevisas på plats i storgrupp. Varje dag innehåller ett grupparbete med handledarledda falldiskussioner dag 1 och diskussion och praktisk övning dag 2.  Varje dag avslutas med ”take home” för dagen för att rekapitulera vad man lärt sig.

Kursmaterial

Åhörarkopior digitalt 

Förberedelser

Kännedom om innehållet i AIT dokumentet på SFFA´s hemsida. Se referens ovan. 

Kunskapskontroll

I seminarieform under falldiskussion och praktiska övningar. 

Kompetensstöd efter avslutad kurs

Deltagarlista och kontaktuppgifter till kursledningen förmedlas under kursen. Kontaktuppgifter till och information om specialistläkarföreningarna SFFA och BLF-AL där nationella riktlinjer finns att tillgå. 

Kompetensöverföring

Deltagarlista och kontaktuppgifter till kursledningen förmedlas under kursen. Kontaktuppgifter till och information om specialistläkarföreningarna SFFA och BLF-AL där nationella riktlinjer finns att tillgå. Åhörarkopior av föreläsningarna. 

6. Utvärdering

Lipus utvärdering

Genomgång av utvärderingen efter kursen kommer att ske med samtliga föreläsare. Återkoppling till deltagarna planeras inte. Däremot kommer resultatet av utvärderingen att ligga till grund av justeringar av kommande kurser.

Planering

Synpunkter har framkommit på att kursen har givits i samarbete med läkemedelsindustrin ( kursen har sedan minst 10 år tillbaka gjorts i samarbete Svenska Föreningen för Allergologi (SFFA) samt läkemedelsindustrin). SFFA har därför valt att i stället genomföra kursen tillsammans med Barnläkarföreningens Astma- och Lungsektion (BLF-AL) och ASTA (Astma-Allergi- och KOLsjuksköterskeföreingen). Övergripande mål och målgrupper är oförändrade men vissa justeringar har gjorts utifrån tidigare kursutvärderingar.

Tidigare kurser har justerats baserade på tidigare utvärderingar med förkortning av schemat för dag 1, tillägg av kunskap om födoämnesallergi vid föreläsning  samt förändrad struktur på grupparbeten. Kursutvärderingen från förförra kurs ( Lipusnr: 20210037) har lett till att kursdeltagarna under kursen våren 2024 ombads ta med egna patientfall samt att vi nu genomför kursen som en fysisk kurs och ej digital.

I kursutvärdering från senaste kurs (Lipusnr: 20220059) nämns att det förekommer upprepning i de olika föreläsningarna. Målet är att koordinera föreläsningar bättre för att minska detta. Det efterfrågas också gruppaktiviteter indelat efter yrkeskategori, och vi planerar att ha moment som fokuserar på utmaningar för respektive yrkeskategori.

Fokus med utbildningen är allergen immunterapi och att ge ordentligt med möjlighet att diskutera fall och praktiska aspekter av behandlingen vid flera tillfällen. Med utgångspunkt från tidigare kursutvärderingar och erfarenheter har vi skapat ett sammanhållet och fokuserat schema. Dag 1 börjar med det breda perspektivet av allergisk sjukdom (övergripande diagnostik och behandling) och att känna igen patienter som är aktuella för AIT, och förstå grundläggande mekanismer. Falldiskussioner med syfte att reflektera över och förstå dessa aspekter. Dag 2. fokuserar på praktiskt genomförande av SLIT och SCIT, gruppdiskussioner och övningar med fokus på olika yrkeskategoriers roller, samt hur man genomför behandlingen på ett säkert sätt. Känner igen allergiska reaktioner och behandlar dessa. Dag 2 avslutas med fördjupad kunskap om astma och AIT mot insektsgift.

Tidigare Lipus-certifiering

20230123 (Lund VT 2024)

20220059 (Stockholm HT 2022)

20220058 (Stockholm HT 2022)

20210037 (Digital kurs Stockholm 2021)

20200040 (Webinar Halmstad 2020)

20190178 (Webinar Stockholm 2020)

20180175 (Långholmen 2019)

7. Praktisk information

Kurstillfällen

Startdatum: 27 januari 2025
Slutdatum: 28 januari 2025
Sista anmälningsdatum: 20 december 2024
Kursplats: Grundkurs Allergen Immunterapi.

Kursortens län

Västra Götalands län

Antal deltagare

35

Språk

Svenska

Avgift

4000 SEK för deltagande i kursen med föreläsare, lokal och måltider (fika förmiddag och eftermiddag samt lättare lunch).

Kringkostnader

Resor och boende tillkommer och betalas av deltagaren. 

Anmälningsförfarande och krav för deltagande

Anmälan sker till kursadministratör Eva Hallner, mail: sekretariat@sffa.nu

Information om kursen och anmälan hittas också på Svenska föreningen för allergologis hemsida: http://www.sffa.nu

Krav för deltagande: Vårdpersonal (sjuksköterska eller läkare) verksam inom relevant verksamhet för kursen. Verksamhetschefens/huvudmans godkännande krävs samt att kursavgiften är erlagd inom angiven tid. Kursdeltagare som har erbjudits en kursplats men som ej erlagt kursavgift inom angiven tid kommer att strykas från kursen och dess kursplats kommer ett erbjudas annan deltagare. Anmälan är bindande, men återbud kan tas emot till och med sista anmälningsdag 20 december 2024.

Antagningsförfarande och bekräftelse

Kursplats bereds i turordning som anmälningarna inkommer (först till kvarn). När kursen är fulltecknad sätts tillkommande deltagare upp på en reservlista. Antagna deltagare kommer att erhålla mail där de informeras om att de antagits till kursen med begäran om bekräftelse till erhållen kursplats inom en angiven tid. Om antagen deltagare tackar nej alternativt inte svara inom angiven tid kommer deltagare på reservlistan att erbjudas plats enligt ovanstående förfarande.

Kontaktperson

Anmälan sker till kursadministratör Eva Hallner. Anmälan och frågor önskas i första hand via e-mail i andra hand via telefon e-mail: sekretariat@sffa.nu telefon: 076-2101032

Kursintyg

Kursintyg från SFFA till alla deltagare. Intyg i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter till ST-läkare.

8. Kursansvariga

Initiativtagare

Svenska föreningen för allergologi (SFFA) 

Barnläkarföreningens delförening för allergi- och lungmedicin (BLF-AL)

Ansvarig för innehåll

Emma Goksör, Överläkare Barn- och ungdomsmedicin samt Barnallergologi, Docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet

Teet Pullerits, Överläkare Allergologi, Universitetslektor,  Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet

Monica Arvidsson Överläkare Allergologi Medicine doktor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig

Emma Goksör  Överläkare Barn- och ungdomsmedicin samt Barnallergologi, Docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet. Mångårig erfarenhet som kursledare och föreläsare vid motsvarande kurs anordnad av SFFA och ALK, samt för SK-kurser och andra utbildningar. 

Teet Pullerits, Överläkare Allergologi, Universitetslektor,  Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet. Mångårig erfarenhet som kursledare och föreläsare vid motsvarande kurs anordnad av SFFA och ALK, samt för SK-kurser och andra utbildningar. 

Kursadministration

Eva Hallner, kursadministratör, SFFA

Emma Goksör, kursledare

Teet Pullerits, kursledare

Övriga samarbetspartners

Kursen är ett samarbete mellan SFFA, BLF-AL och ASTA.

Målgruppsrepresentant

Charlotta Riegnell ST-läkare i barnallergologi, Regionhälsan, Västra Götalandsregionen

9. Finansiering

Vem/vilka finansierar?

Kursen finansieras via kursavgifter.

Kringarrangemang

Inga kringarrangemang ordnas.

Sponsorers närvaro

Inga sponsorer finns för kursen.

Jävsförhållande

För att undvika en potentiell intressekonflikt i undervisningssituationen har SFFA valt att anordna kursen tillsammans med BLF-AL och ASTA, i stället för som tidigare med läkemedelsföretaget ALK.