SPUR-inspektörer är med och lyfter framtidens sjukvård
Louise Wänström och Rikard Viberg är specialister i allmänmedicin och har varit SPUR-inspektörer sedan 2019 respektive 2021. SPUR-granskningarna ser de som ett viktigt uppdrag.
– Varför man ska vara SPUR-inspektör är för att lyfta ST-utbildningen som är framtidens sjukvård, säger Rikard.
Louise, som idag är SPUR-samordnare för allmänmedicin tillsammans med Rikard, blev SPUR-inspektör efter att ha blivit tillfrågad av en tidigare SPUR-samordnare. Rikard hade bestämt sig redan innan sin pension att han skulle göra SPUR-granskningar efter pensionen.
– Jag hade varit studierektor i 25 år och det är ganska naturligt att som studierektor gå över till att vara SPUR-inspektör. Egentligen har jag hållit på med SPUR-inspektioner sedan 90-talet, då interngranskade jag vårdcentraler i Stockholm med ett miniprotokoll för SPUR.
Tar med inspiration hem till det egna arbetet
Louise tycker att det har gett henne mycket på olika plan att vara SPUR-inspektör, inte minst att hon blivit mer insatt i ST-utbildningen.
– Det är också roligt att vara på plats och komma med input och idéer och att tillsammans med enheterna komma med kreativa förbättringsförslag. Man får en ökad förståelse för hur olika regioner bedriver vård och det är inspirerande att se hur olika verksamheter jobbar. Mycket kan jag ta med mig hem i min roll som studierektor och i mitt kliniska arbete.
Rikard har bara jobbat i Stockholm men har genom sitt SPUR-granskande fått se Sverige.
– Förutsättningarna ser väldigt olika ut i olika delar av landet, och man blir lite glad när man upptäcker att små orter kan ha väldigt bra utbildning. Ofta får man också så väldigt trevligt bemötande när man kommer. Redan i receptionen blir man igenkänd.
Viktigt att lyfta ST-utbildningen
Att vara SPUR-inspektör ser Rikard och Louise som ett viktigt uppdrag.
– Varför man ska vara SPUR-inspektör är ju för att lyfta ST-utbildningen som är framtidens sjukvård. Sverige bygger på att vi har bra ST-läkare som blir bra specialister. Ibland gör också SPUR-granskningen att det blir bättre sammanhållning mellan ST-läkarna på en enhet, att de kan ta för sig lite mer, säger Rikard.
Louise tillägger:
– Sen är det inte bara själva granskningen som lyfter ST-utbildningen, utan också "SPUR-effekten" som innebär att enheterna redan innan granskningen ser till att få saker på plats.
Träffar ofta inspirerande kollegor under granskningarna
Efter att ha gått Lipus utbildning till SPUR-inspektör så gör man sin första granskning tillsammans med en rutinerad kollega. Louise tror att det är bra om man som SPUR-inspektör kan vara lite pedagogisk.
– Det är bra om man kan se saker från olika vinklar. Det finns många sätt att se saker, det är inte bara ett sätt som är rätt. Ofta blir man som SPUR-inspektör inspirerad av härliga individer som jobbar ute i landet.
Rikard fyller i:
– SPUR-inspektörer är nog generellt ganska tålmodiga och lugna, man kan inte hetsa upp sig när något blir tokigt. Det är bra att vara relativt ordningsam eftersom man jobbar med en väldigt strukturerad mall. Man har även ett tidsschema man måste passa, både under och efter en granskning, så man bör vara organiserad.
Rikard tycker att uppdraget som SPUR-inspektör är spännande eftersom man aldrig vet exakt vad man möter när man kommer fram.
– Man kan bli ganska överraskad. Även om man fått se dokument innan så kan man få en annan bild när man kommer dit. Oftast åt det positiva hållet!
Faktaruta
SPUR-inspektör: Person som utifrån SPUR-modellen granskar en enhets förutsättningar att bedriva ST-utbildning utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Utses av specialitetsföreningen och utbildas av Lipus.
SPUR-samordnare: Utses av specialitetsföreningen och samordnar och fördelar SPUR-granskningar inom den egna specialiteten.
SPUR-effekt: Att en enhet redan innan granskningen ägt rum säkerställer att förutsättningarna finns för att bedriva en god ST-utbildning.
Vill du veta mer om hur man blir SPUR-inspektör? Läs mer här!